Riksdagen har nu röstat igenom den kontroversiella lagen som ger polisen rätt att använda AI-driven ansiktsigenkänning i realtid. Bara ETT parti försökte stoppa hela förslaget. Kritiker varnar för att Sverige nu tar ännu ett steg mot ett permanent övervakningssamhälle.
På tisdagen klubbade riksdagen regeringens proposition om AI-baserad ansiktsigenkänning i realtid. Lagen börjar gälla den 1 juli 2026 och innebär att Polismyndigheten får använda AI i övervakningskameror för att identifiera personer misstänkta för grova brott.
Enligt beslutet får tekniken användas vid exempelvis människorov, människohandel, terrorhot och brott där straffet är minst fyra års fängelse. Även personer som redan dömts och håller sig undan ska kunna spåras.
Lagen omfattar också situationer där det finns en överhängande risk att någon ska begå ett allvarligt våldsbrott. Polisen ska då kunna använda AI-system för att snabbt identifiera personen via kameror i realtid. Systemet får även användas för att hitta försvunna personer som misstänks ha utsatts för brott.
Regeringen och Tidöpartierna beskriver lagen som ett riktat verktyg mot grov kriminalitet. Men kritiker menar att tekniken i praktiken innebär att staten får möjlighet att analysera och kartlägga människors rörelser i offentliga miljöer med hjälp av biometriska data.
Användningen ska enligt lagen vara proportionerlig och normalt kräva förhandstillstånd från åklagare eller domstol. Men i akuta situationer får tekniken användas direkt – och tillstånd sökas i efterhand inom 24 timmar.
Det är just den typen av undantag som väckt oro hos flera kritiker. De varnar för att tillfälliga undantag riskerar att bli permanenta när tekniken väl finns på plats och infrastrukturen byggts ut.
Bred majoritet röstade ja
Huvudomröstningen slutade med massiv majoritet för lagen. Centerpartiet var ensamt parti som röstade nej till hela förslaget. Bland de ledamöter som röstade nej fanns Muharrem Demirok, Alireza Akhondi, Helena Lindahl och Ulrika Liljeberg.
Samtidigt röstade Socialdemokraterna, Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna ja. Även Vänsterpartiet och Miljöpartiet stödde huvudförslaget, trots att partierna varnade för brister i rättssäkerheten.
De politiska vildarna Elsa Widding och Katja Nyberg, som representerar Ambition Sverige, röstade också ja till samtliga delar av lagförslaget.
I separata omröstningar försökte Vänsterpartiet och Miljöpartiet få igenom hårdare skyddsregler, bland annat krav på domstolsbeslut i alla fall, stärkt underrättelseskyldighet och tydligare kontrollmekanismer. De förslagen röstades dock ned av majoriteten.
Kritiker: Bryter mot både grundlagen och EU-konventionen
Debatten efter beslutet har blivit hård. Kritiker menar att lagen öppnar dörren för massövervakning och att staten flyttar fram sina positioner mot medborgarnas frihet.
I en debattartikel i Dagens ETC skrev IT-experten Dan Lakss:
Att med AI läsa av alla människors ansikten och beteenden utan varken misstanke eller samtycke bryter objektivt mot både grundlagen och EU-konventionen.
Lakss varnade också för att tekniken kan kopplas ihop med stora databaser och framtida kartläggning av medborgare.
Miljöpartiets Jan Riise lyfte i riksdagsdebatten risken för falska träffar och förändrat beteende hos medborgarna:
Forskningen visar ändå att det finns viss risk för att man ändrar sitt beteende om man vet att man blir iakttagen överallt.
Även Diskrimineringsombudsmannen och flera remissinstanser har tidigare varnat för risker kring felidentifieringar, särskilt kopplat till minoriteter och kvinnor, samt för att tekniken kan hamna i konflikt med EU:s AI-reglering.
Regeringen: Nödvändigt verktyg
Sverigedemokraten Adam Marttinen försvarade lagen i riksdagen och kallade AI-övervakningen ett viktigt verktyg mot grov brottslighet.
Nu är det i stället en fråga om sekunder.
Han hävdade att tekniken kan stoppa terrorattentat och hjälpa polisen att identifiera misstänkta snabbare.
Källa: Frihetsnytt.se
/ JANNE
