KINGDOM THEOLOGY- Part 6

De 5 Faldiga Tjänsterna

Jag fortsätter att läsa Al Dagers granskning av “Kingdom Theology”. Detta är del sex i min serie, och början av del tre i själva artikeln. Idag handlar det om femfaldiga tjänster: Earl Paulk, Royal Cronquist, och frågan om vilka som är apostlar och profeter.

Femfaldiga tjänster

De vars undervisning kretsar kring, eller är starkt fokuserad på, de femfaldiga tjänsterna enligt Efesierbrevet 2:20 och 4:11 som grund för vår tro, är övertygade om att det inte kan finnas någon enhet i Kristi kropp förrän alla kristna – eller åtminstone en majoritet – underkastar sig auktoriteten hos nutida apostlar och profeter utan ifrågasättande. Det får inte ske någon bedömning av doktrin, livsstil eller insamlingsmetoder. Det får inte heller göras något försök att förstå Guds ord utanför apostlarnas och profeternas undervisning.

Det bara fortsätter, eller hur? Detta är 40 år gammalt. Undervisningen om de femfaldiga tjänsterna, som den tolkas inom dominionteologin, är i grunden en “manifested sons of God”-lära. Den hävdar att apostlar, profeter, evangelister, herdar och lärare – inte Jesus – utgör kyrkans grund. Jesus bekräftas som skapelsens grund, men inte kyrkans.

Kontexten i Efesierbrevet 2:20

Innan vi granskar dominionteologins ståndpunkt bör vi sätta Efesierbrevet 2:20 i sitt sammanhang för att rätt dela sanningens ord. Paulus talar till hedningarna i Efesus om hur de genom Kristus har förenats med judarna i ett och samma folk. De som tidigare var “utan Kristus”, “främlingar från Israels medborgarskap”, har nu blivit “medborgare med de heliga” och “Guds husfolk”, byggda på apostlarnas och profeternas grund, med Jesus Kristus själv som hörnstenen.

Att rycka vers 2:20 ur sitt sammanhang kan leda till missuppfattningen att de femfaldiga tjänsterna enligt Efesierbrevet 4:11 utgör kyrkans grund. Men Paulus nämner endast apostlar och profeter som grundläggande. Evangelister, herdar och lärare nämns i 4:11, men inte som grundstenar. Dessutom visar verserna 11–22 att Paulus talar om hur hedningarna har blivit inympade i den tro som först gavs till judarna genom profeterna – inte en ny rörelse, utan en fortsättning.

Jesus – hörnstenen

Apostlarnas och profeternas undervisning – Anden och lagen – utgör grunden genom vilken hedningar och judar förenas. Jesus är den som håller all sanning samman, och det är till honom vi ser för vägledning genom den helige Ande.

Att bygga en så allvarlig doktrin som den om de femfaldiga tjänsterna på en enda vers är ett brott mot grundläggande principer för bibeltolkning. Felet förvärras av påståendet att dagens apostlar och profeter är kyrkans grund. Är det ett skämt? Det är genom Herrens apostlar – de som skrev Nya testamentet – som vi fått uppenbarelsen. Att likställa dagens lärare med de tidiga apostlarna öppnar dörren för nya uppenbarelser som ofta är subjektiva och inte rotade i Guds ord.

Subjektiva uppenbarelser och drömmar

Ofta handlar det om att någon haft en dröm – och folk tror på det som om det vore Bibeln. Det är skrämmande. Sådana läror sprids från person till person, utan självständig bibelstudie. Läran om de femfaldiga tjänsterna är en sådan, och vi har kunnat spåra den tillbaka till Franklin Hall – kanske ännu längre.

Earl Paulk och dominionteologin

Earl Paulk säger: “Det vi gör som femfaldig tjänst – apostlar, profeter, evangelister, herdar och lärare – är att utrusta de heliga, mogna Kristi kropp.” Men när vi talar om apostlar och profeter blir folk rädda. Ändå måste de komma tillbaka med auktoritet och kraft.

Han fortsätter: “Efesierbrevet 2:20 säger att kyrkan inte är byggd på Jesus.” (Ja, han säger det igen.) “Den är byggd på apostlar och profeter, och Jesus är hörnstenen.” Enligt Paulk är Oral Roberts en profet, likaså Branham, Hagin och Copeland – alla apostlar enligt honom.

Om vi följer Paulks logik, har Jesus en underordnad roll i kyrkans styre. Det flyttar bort Jesus från att vara klippan som kyrkan är byggd på (Matt 16:18) och ger den platsen till de femfaldiga tjänsterna.

Enhet utan sanning?

Paulk skriver: “Den fjärde frågan gäller sann enhet i Kristi kropp. Att bygga på något annat än den sanna klippan, den enda bestående grunden, är att se hela byggnaden falla.” Han säger att lösningen är nya byggare – apostlar, profeter, evangelister, herdar och lärare – som bygger upp ett folk vars huvud är Jesus Kristus.

Men att tala om enhet utan sanning är att bygga med trä, hö och strå (1 Kor 3). Och det brinner upp.

Femfaldiga tjänster som frälsningens klippa?

En logisk slutsats av Earl Paulks resonemang är att han betraktar de femfaldiga tjänsterna som själva klippan för vår frälsning. Jesus är inte grunden – han är hörnstenen. De femfaldiga tjänsterna utgör grunden. Och eftersom klippan är den enda bestående grunden, blir slutsatsen: klippan är de femfaldiga tjänsterna.

För att vara rättvis mot Paulk – jag tror inte att han har tänkt igenom konsekvenserna av sina uttalanden. De avslöjar en slarvig användning av begrepp som skapar förvirring.

TBN 1987: Förnekelse och elitism

Under ett “Praise the Lord”-program på TBN i juli 1987 blev Paulk utmanad av How Lindsay angående allvarliga fel i sin undervisning. Paulk förnekade att han trodde på det som stod i hans egna böcker. Han antydde att Lindsay inte kunde uppfatta den sanna innebörden eftersom människor utan Guds Ande – alltså icke-karismatiker – inte kan förstå det som endast kan urskiljas andligt.

Med andra ord placerade Paulk sina egna skrifter på samma nivå som Bibeln, samtidigt som han begränsade förståelsen av sina esoteriska läror till karismatiker. Sådana uttalanden försvårar kraftigt varje försök att föra Kristi kropp till enhet.

Royal Kronquist och “Manifested Sons of God”
Royal Kronquist, tidigare apostel under John Robert Stevens och Living Word Church – centrum för “Manifested Sons of God”-rörelsen – har lämnat Stevens men behållit de flesta av rörelsens läror. Hans tolkning av Efesierbrevet 2:20 är klassisk “Manifested Sons”-teologi:

“Vem är grunden? Apostlarna och profeterna. Är Jesus Kristus grunden? Nej. Han är grunden för allt, men bokstavligen för kyrkan är han hörnstenen. Och på honom kommer grunden av apostlar och profeter för att lägga grunden för all doktrin, all uppenbarelse, all erfarenhet, all sanning, all smörjelse, all auktoritet, all kraft – inte bara ovanpå utan under hela Guds folk.”

Kronquist säger att apostlar och profeter kommer “på” Jesus – vilket i sig inte är fel. Men han tillskriver nutida apostlar och profeter krafter som går långt utöver vad Guds ord ger dem. Han menar att de inte bara är grunden för våra liv, utan att de skapar Guds vilja för våra liv: “Syftet med den grundläggande tjänsten är att utrusta dig på ett mycket privat och specifikt sätt – att informera, stödja, uppmuntra, kvalificera, skapa Guds vilja för ditt liv.”

En farlig förskjutning
Att påstå att apostlar och profeter skapar Guds vilja för våra liv är att kräva total underkastelse av våra sinnen och viljor till deras auktoritet. Det är först då vi börjar tro att de är ordinerade av Gud att styra varje steg vi tar.

Visst är underordning inom Kristi kropp viktig – men den måste ske inom den lokala församlingen, och endast i den mån auktoriteten överensstämmer med Guds ord. Det är bara i den lokala kroppen som någon med profetisk gåva eller ledarskap kan känna den enskilde tillräckligt väl för att vägleda honom.

Men Dominion-förespråkarna vill få oss att tro att det finns apostlar och profeter “på distans” som kommer med nya uppenbarelser – uppenbarelser som varje troende måste underkasta sig utan ifrågasättande. Dessa apostlar och profeter är inte ansvariga inför församlingen, utan endast inför varandra. Denna subjektiva auktoritet måste accepteras i tro – med risken att bli bedragen.

En personlig reflektion
Jag vill här säga något jag upprepat under flera år, särskilt sedan allt kring Mike Bickle började rullas upp – och sedan andra saker kom fram om flera andra personer. Det handlar inte bara om deras beteende. Det är deras teologi, deras läror, deras demoniska doktriner som leder till dessa problem. Det är min åsikt – men det vi just läst bekräftar verkligen detta.

Kronquist: Apostlarna får nya hemligheter
“Vi måste vara villiga att låta vårt sinne förändras av den helige Ande – i hur vi tänker, hur vi förstår. Han lovade att när han, sanningens Ande, kommer, ska han leda oss in i all sanning. Men på 2 000 år har ingen blivit ledd in i all sanning. Varför? Jag vet inte allt än, för jag är inte förhärligad. Men jag tror att Gud nu börjar ta bort sigillen från de hemligheter som varit gömda sedan världens grund. Jag tror att han nu kommer att börja uppenbara för de heliga apostlarna och profeterna grunden för riket, så att Guds folk bokstavligen kan bli Jesu Kristi gudomliga substans i ande, själ, hjärta, sinne och kropp.”

Enligt Kronquist har den helige Ande alltså inte lett Bibelns författare in i all sanning som behövs för de heligas mognad. Tydligen har Gud planerat att kyrkan skulle vandra i mörker i 2 000 år – oförmögen att förstå den sanning som formar oss till Kristi avbild.

Men vad säger Skriften?
“Ty dem som han förut har känt har han också förutbestämt till att formas efter hans Sons avbild, för att han skulle vara den förstfödde bland många bröder. Och dem han har förutbestämt har han också kallat. Och dem han har kallat har han också rättfärdigat. Och dem han har rättfärdigat har han också förhärligat. Vad ska vi då säga om detta? Om Gud är för oss, vem kan då vara emot oss? Han som inte skonade sin egen Son utan utlämnade honom för oss alla – hur skulle han kunna annat än också skänka oss allt med honom? Vem kan anklaga Guds utvalda? Gud är den som rättfärdigar.” (Rom 8:29–33)

Och från 2 Timoteus: “All skrift är utandad av Gud och nyttig till undervisning, till bestraffning, till upprättelse, till fostran i rättfärdighet, för att Guds människa ska bli fullt färdig, väl rustad för varje god gärning.” (2 Tim 3:16–17)

Det är inte apostlar och profeter som ska göra oss fullkomliga eller föra oss till mognad. Det är Guds ord, verksamt i våra hjärtan genom den helige Ande, som för oss till mognad – när vi underordnar oss Gud i kärlek. Allt en apostel, profet, evangelist, herde eller lärare legitimt kan göra är att peka oss mot Guds ord och uppmuntra oss att följa dess vägledning med rena motiv.

Det finns inga nya uppenbarelser genom vilka vi måste bli frälsta eller mogna. Ändå förväntas vi nu tro att människor som inte ens kan rätt dela sanningens ord – där innebörden är uppenbar även för den nyfrälste – ska ge oss nya sanningar som ska leda oss till fullkomning.

Gudomlig substans?
Vad Kronquist menar med att vi ska bli “Jesu Kristi gudomliga substans” är oklart. Men uttalandet passar in i teorin om människans gudomliggörande – en idé som många dominionförespråkare håller fast vid.

Hur ska detta ske? Kronquist säger: “Ni ska därför bli fullkomliga, såsom er himmelske Fader är fullkomlig. Hur tror du att det ska ske? Det ska ske genom heliga apostlar, profeter, evangelister, herdar och lärare som själva blir erfarenheten. De utrustar dig med den erfarenhet de har, ger dig reglerna, lagarna, vägarna och hur-man-gör för att bokstavligen samarbeta med Guds helige Ande så att det kan ske.”

Men reglerna och lagarna för vår tro är redan fastställda i Guds ord: “Om någon lägger något till dessa ord… Gud ska lägga på honom de plågor som är skrivna i denna bok.” (Uppenbarelseboken 22:18–19)

De som idag vill belasta kyrkan med nya människoskapade regler och lagar utifrån sina egna erfarenheter är legalister – precis de som Paulus varnade för: “Se till att ingen rövar bort er med tomma och bedrägliga filosofier, grundade på människors traditioner och världens makter, inte på Kristus. Ty i honom bor hela gudomens fullhet i kroppslig gestalt, och ni är fullkomliga i honom, som är huvudet över alla makter och myndigheter.” (Kolosserbrevet 2:8–10)

Hjärtats uppenbarelse? Hur ska vi då känna igen apostlar och profeter? Kronquist säger: “Vårt hjärta kommer att veta.” Han förklarar: “Kunskapen om en person som profet eller apostel måste vara en hjärtats uppenbarelse. Jag kan komma till dig och säga att jag är en apostel – men det betyder ingenting. Någon annan kan säga detsamma – det betyder ingenting. Jag blir en apostel för dig först när du hört från Guds helige Ande att jag är en apostel. Och om du tror att jag är en falsk profet, då är jag det för dig – vare sig jag är det eller inte. Så som en människa tänker i sitt hjärta, så är hon.”

Men Romerska katoliker tror i sitt hjärta att påven är en apostel. Mormoner tror att deras apostlar är från Gud. Jehovas vittnen, Moonies och varje sekt som gör anspråk på apostlar tror detsamma. Våra hjärtan är bedrägliga över allt annat: “Bedräglig är hjärtat, mer än något annat, och utan bot – vem kan förstå det?” (Jeremia 17:9)

Vi tror det vi vill tro – om vi inte har en objektiv standard för sanning som vi är villiga att underordna oss. Den enda standard Gud har gett oss är hans ord. Tester för profeter finns i: 5 Mosebok 13:1–5 / 5 Mosebok 18:22 / Galaterbrevet 1:8

Vem är apostel och profet?Sedan slutet av 70-talet och början av 80-talet har det funnits allt fler, men fortfarande vaga, hänvisningar inom dominionlägret till vissa män som apostlar eller profeter. Men ingen auktoritativ lista har presenterats över vilka som faktiskt utgör denna upphöjda grupp.

Trots detta finns det ledare som allt oftare stöder varandra och kallar varandra för profet eller apostel. De dyker upp på samma plattformar, i olika konstellationer, och håller ledarskapskonferenser för pastorer från hela världen.

Charismatic Bible Ministries
Den mest omfattande organisationen som håller dessa konferenser är Charismatic Bible Ministries (CBM), grundad 1986 av Oral Roberts. Det är en sammanslutning av de mest synliga ledarna inom den karismatiska rörelsen – varav många tillhör dominionlägret.

Även om inte alla medlemmar i CBM öppet bekänner sig till dominionteologi, är det omöjligt att ignorera lärorna från dem som gör det. Bland grundarna och styrelsemedlemmarna finns: Oral Roberts/Kenneth Copeland/Paul Yonggi Cho/Marilyn Hickey/Francis McNutt/Morris Cerillo/Paul Crouch/Fred Price/Kenneth Hagin Sr./Robert Tilton/Benny Hinn/Charles & Francis Hunter/Lester Sumrall/John Osteen

Jag vill betona att inte alla i CBM är förespråkare för dominionteologi. Vill du veta var någon av dem står – skriv och fråga dem direkt. Men det är anmärkningsvärt att ungefär hälften av CBM:s grundare öppet bekänner sig till dominionteologins huvudpunkter. Dessutom finns det bland dem som förespråkar andra tveksamma läror – som “Jesus dog andligen”-heresin.

Kenneth Hagin och Kenneth Copeland lär att Jesus dog andligen och måste födas på nytt i helvetet genom att lida under Satan och hans demoner. Joyce Meyer har också uttryckt detta. Copeland har till och med sagt att vi inte är frälsta andligen genom Jesu död på korset – annars kunde vilken rättfärdig människa som helst ha dött för våra synder. Denna lära kommer att behandlas i en särskild rapport. Jag ber att de som förespråkar den inte fullt ut inser att den i praktiken förnekar Jesu blod som betalning för våra synder.

Flera CBM-medlemmar har fått information om de heretiska lärorna inom organisationen – men ingen har tagit ställning för sund lära. Enhet på bekostnad av sanning är mentaliteten hos många av dagens kyrkoledare.

Dominion före Jesu återkomst?
“Manchild-företaget kommer först att ha herravälde över denna planet. De som äger ett hus får bestämma vem som ska bo där. På samma sätt, när en grupp från kyrkan tar sin auktoritet och sitt styre över planeten som Gud har gett dem, kommer de också att kunna välja vem som får bo där.” – Franklin Hall

“Manchild-gruppen av Guds söner kommer att krävas för att härska över alla nationer med ett järnspö enligt Uppenbarelseboken 12:5. För dem som inte accepterar denna inbjudan till den helige Andes eldljus finns bara ett alternativ: motsatsen till ljus är mörker. Livets ljus kommer för dem att bli ett förblindande och förtärande förintelsens eld.” – Franklin Hall

Franklin Halls tolkning av Uppenbarelseboken 12:5 är fantasifull och inkonsekvent med Skriften. Symboliken kring “manchild” är öppen för tolkning – om han är Jesus, Israel, kyrkan eller vissa övervinnare – men faktum kvarstår: manchild rycks upp till himlen, medan kvinnan som födde honom drivs ut i öknen.

Om manchild är i himlen medan jorden renas, kan han inte härska med järnspö förrän han återvänder. Han kan inte utöva dominion före sin återkomst – och om han är kyrkan, sker detta tillsammans med Jesus vid återkomsten: “Se, Herren kommer med sina tusentals heliga för att hålla dom över alla.” (Judas v. 14–15)

Underkastelse eller förintelse? Royal Kronquist säger: “Det största beslutet som kyrkan måste fatta i dag – särskilt tjänsterna i Kristi kropp – är att erkänna att det finns Guds apostlar och att man måste underkasta sig denna grund som om den vore Jesus Kristus. Den som inte underkastar sig denna auktoritet ska förgöras från folket.”

Enligt Kronquist kan Jesus inte – och kommer inte – att återvända förrän en sådan kyrkokropp existerar. Denna kvarleva ska utöva befrielse och dom med all auktoritet och kraft – först i kyrkan, sedan över alla jordens nationer.
“Guds rike är nu redo att uppenbaras, redo att bokstavligen etableras i all sin fullhet på jorden. Förstlingsfolket kommer att räknas värdiga att undkomma det som ska ske på jorden. De kommer att ha absolut immunitet mot förstörelse och död i alla former. Inte ens hämnd och vrede som är på väg kommer att röra dem – för de själva kommer att vara verkställarna av denna hämnd och vrede.”

Allt jag kan säga är: om någon religiös rörelse planerar att verkställa Guds vrede, bör de som gör det vara under absolut kontroll av den helige Ande. Problemet med Kronquists scenario är att det bygger på en oskriftlig förutsättning: odödlighet före Jesu återkomst. Jag ryser inför möjligheterna.

Pulk: Skördetidens domare
I sin bok Thrust in the Sickle and Reap citerar Earl Pulk Matteus 13:40–43: “Så som ogräset samlas ihop och bränns i eld, så ska det ske vid tidsålderns slut. Människosonen ska sända ut sina änglar, och de ska samla ut ur hans rike allt som orsakar fall och dem som gör orätt, och kasta dem i eldens ugn. Där ska vara gråt och tandagnisslan. Då ska de rättfärdiga lysa som solen i sin Faders rike.”

Pulk tolkar detta som att änglarna är kyrkans tjänare – inte himmelska varelser – och uppmanar Guds folk att “resa sig” och döma världens riken.

“När jag hör ‘resa sig’ gång på gång, ser jag en röd flagga. Jag undrar vad detta kan leda till. Även om de som säger det inte vet vad de är en del av, kanske de inte ens är medvetna om vilken ande de är av.”

Pulk fortsätter: “Uppenbarelseboken gör det klart att Johannes skrev sina brev till kyrkans änglar. Vilka är de änglar Gud kommer att använda? De är tjänare kallade av Gud att frimodigt förkunna Guds ord. De ska ljuda basunen. Man bör aldrig skilja Nya testamentets profetior från Gamla testamentets profetiska skrifter. Basunen ljöd i Gamla testamentet som en varning. Idag ljuder basunen från kyrkans änglar – Guds tjänare som ropar: Det är skördetid!”

Han säger att det första tecknet på skördetiden är att Jesu bön i Johannes 17 besvaras – att de alla ska vara ett. Men bortsett från enhetsretoriken är det skrämmande att Pulk ser fram emot en dag då kyrkans tjänare ska samla ut ur Guds rike allt som orsakar fall och kasta dem i eldens ugn.

Jag hoppas att jag misstolkar hans avsikter. Men… jag tvivlar.
McKver: Övervinnarnas armé

James McKver, redaktör för End Times News Digest, skriver i artikeln When is the Rapture? att den stora vedermödan kommer att bli en tid då Guds folk övernaturligt förgör sina fiender. “Gud reser upp en ändtidsarmé av övervinnare, slavar. Gud har aldrig rest upp en armé som flyr. Vi måste förstå varför Gud reser upp denna armé. De flesta inser inte varför den stora vedermödan kommer i slutet av denna tidsålder.”

Han fortsätter: “Om Kristus kom tillbaka i morgon för att regera på jorden i tusen år av fred och glädje – vad är det första han skulle behöva göra? Han skulle behöva göra sig av med alla regeringsbyggnader och anställda, för han kommer att vara regeringen. Han skulle behöva göra sig av med alla arméer, vapen och fabriker som tillverkar vapen – för det kommer inte att vara någon krig under hans tid på jorden under tusenårsriket.”

Odödlighet – den sista dominionsdrömmen
“Han skulle behöva göra sig av med dem som gör grov ondska på jorden – knarklangare och mördare. Det vore ett rörigt sätt att börja ett tusenårigt rike av frid och glädje. Därför är den stora vedermödan den tid då Gud gör sig av med alla regeringar, alla arméer, alla grovt onda människor, och plöjer upp jorden geologiskt så att den blir förnyad och redo för Jesus Kristus att återvända och regera i tusen år.”

När Israels folk gick in i det utlovade landet kunde Gud ha låtit alla onda invånare försvinna. Men det är inte Guds mönster. Han använder sitt folk som en armé när han vill göra sig av med onda människor.

“Folk frågar mig om jag är rädd för att gå igenom vedermödan, eller om tanken gör mig nedstämd. Det är precis tvärtom. Jag är upphetsad över att få gå igenom vedermödan som Guds slav. Jag är upphetsad över att få hans sigill på min panna och bli skyddad mot Satan, för vi vet att segern är vår i Jesus Kristus.”

En vänlig men avgörande invändning
Innan jag kommenterar Jims uttalande vill jag säga att jag personligen tycker om honom. Jag har tidigare rekommenderat hans nyhetsbrev och citerat honom i Media Spotlight. Han har gjort mig samma ära, och i stort sett håller jag med om hans undervisning – den innehåller många användbara fakta och andliga sanningar.

Men detta är inte bara en fråga om två bröder med olika åsikter i någon mindre fråga. Det är avgörande för kyrkans position i ändens tid att den inte vilseleds i sin förståelse av de händelser som snart ska ske.

I Matteus 24:13 och Uppenbarelseboken 6–7 ser vi separata redogörelser för samma händelser relaterade till den stora vedermödan. Jag håller med Jim om att kyrkan kommer att gå igenom vedermödan. Men som de första verserna i Uppenbarelseboken 7 visar, när Guds vrede utgjuts över jorden, kommer vi redan ha blivit upptagna till himlen med Jesus.

Felet hos många pre- och post-tribulationister är att de likställer Guds vrede – basun- och vredesskålsdomarna – med själva vedermödan, alltså öppnandet av de första sex sigillen. Vedermödan kommer att vara en tid av kaos på jorden, då kyrkan förföljs och många troende dödas för sitt vittnesbörd. Det blir en tid av dom – inte så mycket över jorden som över kyrkan – vilket leder till att kyrkan renas från sina fläckar och rynkor (Ef 5:27).

Kyrkan som organism – där både får och vargar nu bor – kommer att renas genom förföljelse. Endast de som verkligen är Guds folk kommer att bestå och drivas mot mognad i tro och gärning.

Sigillet på pannan – och förväxlingen
De enda tjänare till Gud som får sigillet på sina pannor är de 144 000 från Israels tolv stammar, enligt Uppenbarelseboken 7:1. De kommer att återställas när de ser sin Messias – som de inte trott på förrän han återvänder i skyarna för att hämta sin kyrka.

Det är viktigt att skilja på att dessa 144 000 inte nödvändigtvis är en del av det nationella Israel. De är en kvarleva av det naturliga Israel, som Gud kommer att välsigna som ett vittnesbörd om sin trofasthet mot sitt förbund med Abraham.

Det enda andra sigillet som ska placeras på någons panna är det som beordras av den falske profeten, i samband med hans krav att alla ska tillbe vilddjurets bild (Upp 13).

Jag har inte för avsikt att vara dogmatisk i denna text, utan vill bara påpeka att Dominion-lärarnas tolkning av Uppenbarelseboken är en villfarelse som kommer att lämna deras anhängare oförberedda inför de prövningar som väntar. Om vi, på grund av denna villfarelse, ser fram emot att få något märke i våra pannor, kan vi mycket väl vara på väg mot den starka villfarelse som – om det vore möjligt – skulle bedra även de utvalda (Matt 24:24, Mark 13:22).

Jag vet att detta är ett kontroversiellt ämne. Inte alla håller med om denna eskatologiska syn – om de 144 000 och allt det där. Jag är inte här för att starta en stor debatt om eskatologi. Det är min förståelse. Jag säger bara sanningen som jag ser den. Jag har inte full förståelse – men vi är här för att förstå mer om Kingdom Theology.

Odödliggörelse – den sista länken
Detta är den sista sektionen. Den avslutar denna artikelserie. Jag kommer att gå vidare till Al Dagers bok efter detta – den bygger på denna text och innehåller några kapitel som går djupare in på ämnen som teosofi och annat. Så detta är slutet på rapporten – men fler kapitel från boken kommer.

Om dominion-övervinnarna ska vara Guds instrument för förstörelse – inte bara mot icke-troende, utan även mot troende som inte underkastar sig apostlarnas och profeternas auktoritet – måste de vara immuna mot vedergällning. Det är en grundläggande ingrediens i dominionteologin. Därför måste dessa övervinnare, genom perfekt syndfritt liv, uppnå odödlighet och bli osårbara mot skada och död.”

Det är därför det är en tragedi när någon inom rörelsen dör – särskilt någon i ledarskap. Om Gud inte räknar honom som värdig att undkomma döden, måste de nära honom hitta förklaringar – som att hans död var ett ställföreträdande lidande för Kristi kropp.

I dominionteologins ytterkanter är läran om positiv bekännelse särskilt mottaglig för denna idé om odödlighet. “Tro det och ta emot det”-mentaliteten leder oundvikligen till tanken att om man har tillräcklig tro för att leva i gudomlig hälsa (vilket aldrig definierats tydligt), kan man också tro sig till odödlighet.

Denna slutgiltiga fysiska fullkomning tros komma genom andlig fullkomning. Anledningen? Döden är den sista fienden som ska besegras:

Den femte funktionen: att besegra döden?
Earl Paulk skriver att kyrkans femte funktion är att besegra den sista fienden – döden – och att föra försoning till Kristi kropp. När Paulus säger att försoningen ännu inte har skett, menar han enligt Paulk den individuella kroppens försoning. Men i sin ande uppfattar Paulk att det också gäller Kristi kropp som helhet.

“Jesus Kristus övervann döden individuellt. När kyrkan blir så lik hans avbild att de som dör inte går genom graven utan istället förvandlas härligt i ett ögonblick – då kommer den kyrkan att förverkliga Guds rike på jorden.”

Paulk citerar Romarbrevet 8:18, 22–23 och Efesierbrevet 1:13–14. Han menar att vi genom Andens dop har fått ett förskott på förväntan – men att vi nu måste gå vidare till att ta i besittning det som är att övervinna döden. “Jesus Kristus övervann döden individuellt, men det är kyrkan som ska besegra döden kollektivt.”

Han frågar: Kan det finnas ett folk som, likt Elia, har sådan auktoritet från Gud att de som grupp säger till döden, helvetet och Satans ande: “Vi ska inte dö. Vi ska bli förvandlade. Vi ska kalla Jesus Kristus att återvända som Konungarnas Konung och Herrarnas Herre.” “Jesus väntar på att vi ska komma till samma auktoritet som han hade, så att vi kan säga: Den sista fienden, döden, är besegrad.”

Tron, inte odödlighet, besegrar fruktan
Historien visar att sanna troende inte behöver vara odödliga för att vara fria från dödsfruktan. Det är tron – inte odödligheten – som driver bort fruktan. De som så ivrigt söker odödlighet att de förvränger Skriften för att passa sin önskan, är ofta de som mest fruktar döden. “Så stor är den fruktan att de har bedragit sig själva till att tro att de kan besegra döden genom egna rättfärdiga gärningar.”

Det är därför så många visar sådan glöd inför Gud – inte för att de fruktar honom, utan för att de fruktar döden och konsekvenserna om de inte visat sig värdiga evigt liv.

I dominionteologins kärna finns ofta en gärningsbaserad frälsning – inte en trosbaserad. Men när odödligheten kommer, sker det efter att de döda i Kristus uppstår: “Vi vill inte att ni ska vara okunniga om dem som insomnat… Ty Herren själv ska komma ner från himlen… och de döda i Kristus ska först uppstå.” (1 Thess 4:13–17)

“Detta förgängliga måste kläs i oförgänglighet… döden är uppslukad och segern vunnen.” (1 Kor 15:50–55) Odödligheten kommer plötsligt, och den kommer över hela Kristi kropp – inte bara över ett fåtal utvalda övervinnare. Den kommer inte för att vi “förstår” att vi kan tala den till existens genom helighet och yttre rättfärdighet. Den idén är absurd – och motsägs av Skriften.

Vem besegrar döden?
Paulk citerar 1 Kor 15:26 – men versen motsäger hans egen lära: “Ty han [Jesus] måste regera tills han har lagt alla fiender under sina fötter. Den sista fienden som ska förintas är döden.”

Det är Jesus – inte kyrkan före hans återkomst – som ska lägga alla fiender under sina fötter. Han måste regera på jorden tills detta är fullbordat. Kontexten visar att döden besegras efter tusenårsriket, när Kristus överlämnar riket till Gud Fadern (1 Kor 15:24).

Melkisedeksorden och “nu-blodet”
David Eb, ledande apostel inom Identity-rörelsen, återpublicerade ett dekret av pastor Dean Gross med titeln Melkisedek Order Decree. Han erbjöd det gratis till dem som skrev till hans organisation Word-by-Word Association.

Dekretet bekräftar tron att ändtidens övervinnare kommer att vara en del av Melkisedeks prästordning – en titel som enligt Hebreerbrevet tillhör Jesus ensam.
“I Herrens Jesu Kristi namn, genom hans blod, eld, vatten och Ande, tar jag emot härlighet, ära och odödlighet genom att ta emot hans nu-blod – flytande strömmar av levande ljus – in i mitt blod.”

“Min ande genom tro, min själ genom gärningar, min kropp genom hopp, bevaras nu fläckfri till Herrens återkomst.”“Jag dekretar att varje atom i min kropp ska frambringa hälsa, ljus, liv och odödlighet.”
“Jag är skapad i Elohims avbild, efter hans likhet. Jag har herravälde över fiskarna i havet, fåglarna i luften, boskapen, hela jorden och allt som krälar på marken.” “Jag hjälper till att förverkliga uppenbarelsen och återställandet av allt som du har talat genom dina heliga profeter sedan världens begynnelse.”

Avslutande reflektion
Detta är inte bara en poetisk vision – det är en teologisk konstruktion som blandar positiv bekännelse, dominionlära, gnostisk mystik och en förvrängd förståelse av Melkisedeks prästordning. Det är en lära som förskjuter Kristus från centrum och ersätter honom med en elit av “övervinnare” som tror sig kunna tala fram odödlighet och herravälde.

Men Skriften säger: “Han är den som ska regera… tills döden är besegrad.” “Vi är frälsta genom nåd, genom tro – inte av oss själva, det är Guds gåva.” (Efesierbrevet 2:8)

Och vet du vad? Jag tror att den här mannen dog. Så det fungerade inte, eller hur?

Sam Fe, en ledande apostel inom “Manifested Sons of God”-rörelsen, skriver i sin bok One Corporate Man: “Låt därför alla människor veta att i denna tidsålders fullhet kommer Gud att uppfylla sitt syfte att föra samman allt som är i Kristus, både på jorden och i himlen, och göra av alla två en ny mångmedlemmande människa, som lever efter Melkisedeks ordning. När han har färdigställt denna mångmedlemmande människa, kommer han att rena jorden från alla andra människor genom sin domens dag. Och en ny tidsålder och en ny jord kommer, med en ny människa som lever i en ny ordning där varje medlem är så död för sig själv att han lever för resten av kroppen – och den ordningen ska förlänga evigt liv.”

Ju mer vi studerar Kingdom Now-rörelsen, desto tydligare blir det att dess förespråkare har antagit ett mönster där de tar bibelverser som gäller helt andra tidsperioder och applicerar dem på nutiden. Mycket av det som sägs är sant – om det placeras i rätt kontext. Därför kan de citera Skriften med till synes auktoritet för att bevisa sina hypoteser.

Men teorin om odödliggörelse misslyckas med att förklara hur – om döden är den sista fienden – det fortfarande finns andra fiender kvar att besegra efter att döden har besegrats. Av alla bisarra element i dominionteologin är odödliggörelsen den som mest göder andlig högmod.

När någon tror att han inte längre har synd, glider han in i ett amoraliskt tänkesätt där han kan rättfärdiga vilken handling som helst i Guds namn. Kanske är det just detta som ligger bakom så många övergrepp – inte bara i läran, utan i praktiken.

Syndens motiv – och dess farliga förskjutning
Earl Paulk ger en ledtråd till detta tänkande när han antyder att syndens existens beror på motivet:

“Åklagaren sa till Jesus: Vi har Moses som vår fader. Och Moses sa: Du ska inte begå äktenskapsbrott. Jesus svarade: Jag tror också på det, men låt mig ta dig till en himmelsk dimension. Om du inte åtrår i ditt hjärta, kan du inte begå äktenskapsbrott. De sa: Lagen säger: Du ska inte dräpa. Och Jesus svarade: Jag tror också på det, men låt mig tala till ditt hjärta. Om du inte hatar först, finns det ingen möjlighet till mord. Så vis Jesus var.”

Detta är ett skolexempel på hur Jesu ord förvrängs. Visst spelar motiv en roll i synd – men det finns objektiva standarder instiftade av Gud och uppenbarade i hans ord, som inte kan upphävas av personliga övertygelser.

Om, som Paulk säger, “du inte hatar först, finns det ingen möjlighet till mord”, då kan dominion-övervinnare med ett tungt hjärta och ett “rent motiv” avrätta oliktänkande i samhällets namn. Maffians lönnmördare hatar inte nödvändigtvis sina offer – de är ofta likgiltiga. Enligt Paulks logik är de oskyldiga, oavsett hur många de dödar.

Detta är ett skrämmande resonemang som, utan förtydligande, kan få vissa instabila individer att bli avtrycksklara. Det finns en märklig paradox hos dem som å ena sidan fördömer Hitlers grymheter, men å andra sidan ivrigt ser fram emot dagen då de kan tala ett ord eller dra i en avtryckare för att förgöra syndare och motsträviga kristna – som de uppfattar som “gudar”, alltså fiender.

Om dominionlärarnas utopiska samhälle ska förverkligas före Jesu återkomst, krävs ett folkmord värre än något historien har skådat. De heliga krigen från kristendomens tidiga historia kan mycket väl återuppväckas.

En allvarlig varning
Detta sätter verkligen saker i perspektiv. Det är viktigt att förstå vart detta kan leda – och varför det är så avgörande att ta avstånd från all dominionteologi, oavsett om det kommer från NAR, Latter Rain, Seven Mountains eller någon annan rörelse.

Dominiontänkandet finns i nästan varje läger – från katolska kyrkans historia av dominans och utrensning, till new age-planer, till de dominionister vi just läst om. Det är ett mönster som återkommer.

Den verkliga återkomsten
Om Jesus ska rycka oss upp – enligt 1 Kor 15 och 1 Thess 4 – då ska de döda i Kristus först uppstå. Sedan, vad står det? “Vi som är kvar ska inte gå före dem som insomnat.” Det står klart.

Earl Paulk citerar detta – men avslutar med: “Vi som är kvar har lämnats här för att manifestera odödlighet, seger över död och sjukdom – och inte förrän vi gör det kan Jesus återvända.”

Att manifestera detta utan uppståndelsen, utan Jesu återkomst – det är en förvrängning av Guds ord. Om du ser fram emot att möta en Jesus som kommer till dig medan dina fötter är planterade på jorden, och han bara dyker upp för att ta över det rike du byggt i hans namn – då har du varit under en tung villfarelse. Du har arbetat för Antikrists rike, inte för den sanne Kristus.

Janne Ohlin - Göteborg - Detta är otroligt allvarligt men dessa personer som tror detta samlar nu människor till stora konferenser i vårt land.