Don Pirozok; Bethels falska evangelium om himmel på jorden
Budskapet om himmel på jorden eller Guds rike nu är inte det evangelium som Kristus gav, utan en förvridning som subtilt ersätter tron på den fullbordade försoningen med tro på mänskliga prestationer.
Idén att kyrkan har i uppdrag att föra himlen till jorden missförstår både vad himlen är och vad kyrkan är. Himlen är inte ett tillstånd som ska konstrueras, och inte heller ett rike som ska invaderas av mänsklig auktoritet. Himlen är Guds egen boning, beskriven som ett rike av otillgängligt ljus där Gud regerar i absolut helighet och suveränitet. Skriften förklarar i Första Timoteusbrevet 6 vers 16 att han ensam är odödlig och bor i ett ljus dit ingen kan komma och att ingen människa har sett eller kan se honom. Himlen väntar inte på att manifesteras genom kultur, regeringar eller system. Det är Guds tronrum, helt åtskilt från den fallna skapelsen. Att antyda att kyrkan kan återskapa himlen på jorden är att förväxla Skaparens eviga boning med uppdraget för återlösta syndare som fortfarande lever i en fallen värld.
Evangeliet lär inte att himlen kommer ner för att kyrkan reser sig upp. Det lär att den evige Sonen kom ner för att mänskligheten inte kunde resa sig. I Johannesevangeliet 1 vers 14 står det att Ordet blev kött och bodde ibland oss. Jesus Kristus kom inte för att ge mänskligheten kraft att förvandla civilisationen till himlen. Han kom för att försona syndare med Gud. Paulus säger tydligt i Andra Korintierbrevet 5 vers 19 att Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv. Rörelsen går från Gud till människan, inte från människan till himlen. Korset är inte en startplatta för herravälde. Det är försoningens altare där synden dömdes, döden besegrades och försoningen fullbordades en gång för alla.
Efter att Kristus fullbordat sitt verk steg han upp till himlen igen, inte för att vänta på mänsklig hjälp, utan för att regera fram till den fastställda tiden för sin återkomst. Markus 16 vers 19 berättar att han blev upptagen till himlen och satte sig på Guds högra sida. Sändandet av den Helige Ande var inte en signal om kyrkans befordran till himmelskt styre över nationer, utan Andens inneboende närvaro för att tillämpa Kristi färdiga verk i de troende. Jesus själv sade i Johannes 16 vers 7 att det är för vårt bästa att han går bort, för annars kommer inte Hjälparen. Andens roll är inte att förvandla regeringar till himlen, utan att forma Kristus inom återlösta människor och frambringa lydnad, helighet och vittnesbörd mitt i en fientlig värld.
Nya testamentet lär konsekvent att Guds vilja sker på jorden genom förvandlade liv, inte förvandlade civilisationer. Troende kallas Kristi sändebud i Andra Korintierbrevet 5 vers 20, inte arkitekter för en återlöst global ordning. Paulus klargör i Första Johannesbrevet 5 vers 19 att hela världen är i den ondes våld. Nationer, system och kulturer förblir i uppror tills Kristus själv återvänder som Kung. Skriften säger aldrig att kyrkan ska göra regeringar till lärjungar i rättfärdighet. Den säger att folken ska rasa tills Kristus kommer för att styra dem med järnspira, vilket vi läser i Psalm 2 och Uppenbarelseboken 19.
Det är precis därför löftet om himmel på jorden nu är ett falskt hopp. Jesus lovade inte kulturell återlösen före sin återkomst. Han lovade förföljelse, lidande och evangeliskt vittnesbörd. I Johannes 16 vers 33 säger han att vi i världen kommer att lida, men att vi ska vara vid gott mod eftersom han har övervunnit världen. Kyrkan beskrivs inte som en erövrare av kulturen, utan som en som uthärdar troget medan den förkunnar frälsning. Paulus varnade Timoteus i sitt andra brev kapitel 3 vers 12 att alla som vill leva gudfruktigt i Kristus Jesus kommer att bli förföljda, inte att de kommer att styra samhällssystem till underkastelse.
Guds rike bryter visserligen in i den nuvarande tidsåldern, men bara invärtes i dem som är födda på nytt. Jesus sade i Lukasevangeliet 17 vers 20 till 21 att Guds rike inte kommer på ett sådant sätt att man kan se det med ögonen, för Guds rike är inom er. Detta är inte herravälde över institutioner. Det är hjärtats underkastelse under Kristi herravälde. Där Anden råder sker Guds vilja, men detta styre störtar inte världens system. Det frambringar helighet, lydnad, kärlek och uthållighet mitt i en fallen ordning.
Förvandlingen av nationer till Guds rike är uttryckligen reserverad för Jesu Kristi återkomst, inte för kyrkans uppdrag. Uppenbarelseboken 11 vers 15 förklarar att världens herravälde nu tillhör vår Herre och hans Smorde. Det ögonblicket kommer inte genom väckelsestrategier, profetiska proklamationer eller kulturellt engagemang. Det kommer när Kristus själv återvänder i härlighet. Fram till dess gäller Psalm 110 vers 1 där det står att han ska sitta på Guds högra sida tills hans fiender läggs som en fotpall under hans fötter. Det är inte kyrkan som gör Kristi fiender till hans fotpall. Det gör Fadern genom Sonen vid hans återkomst.
Detta är anledningen till att Kingdom Now eller dominionteologin, som främjas inom NAR-rörelsen och sprids aggressivt av grupper som Bethel Church, i grunden skiftar evangeliets fokus. Den ersätter subtilt tron på Kristi fullbordade verk med tro på mänskligt deltagande. Den lär att något förblir oavslutat och att Kristus väntar på att kyrkan ska förbereda världen, rena kulturen och upprätta gudomlig ordning innan han kan återvända. Skriften avvisar uttryckligen denna idé.
Paulus bemöter detta tänkande direkt i Romarbrevet 10 vers 6 till 9. Han säger att man inte ska fråga vem som ska stiga upp till himlen för att hämta ner Kristus. Han betonar att ordet är nära dig, tron på det ord som vi predikar. Varje teologi som antyder att kyrkan måste föra ner himlen eller fullborda Kristi uppdrag upprepar just den vantro som Paulus fördömer. Kristus har redan stigit ner. Kristus har redan uppstått. Kristus har redan stigit upp till himlen. Ingenting återstår ogjort.
Det sanna evangeliet förkunnar frälsning genom den nya födelsen, inte frälsning av kulturer. Jesus sade till Nikodemus i Johannes 3 vers 3 att den som inte blir född på nytt inte kan se Guds rike. Han sade inte att kulturen måste förvandlas. Kyrkans uppdrag är inte att kristna system, utan att predika Kristus som korsfäst och kalla individer ut ur mörkret in i Guds älskade Sons rike, som det står i Kolosserbrevet 1 vers 13. Kulturell förändring kan ske i andra hand där rättfärdighet levs ut, men det är aldrig målet, löftet eller beviset för evangeliet.
I slutändan är budskapet om himmel till jord inte tro. Det är vantro klädd i andlig ambition. Det förnekar korsets tillräcklighet genom att insistera på att något fortfarande måste uppnås. Sann tro vilar helt i det som Jesus Kristus redan har fullbordat. Enligt Johannes 19 vers 30 sade han att det är fullbordat. Kyrkan för inte in himlen. Kyrkan bär vittnesbörd om Kungen som kommer från himlen. Tills han gör det predikar vi omvändelse, ny födelse och försoning med Gud. Vi väntar inte på vår egen triumf, utan på hans uppenbarelse enligt Titusbrevet 2 vers 13.
Det är det apostoliska evangeliet. Allt annat är ett annat evangelium.
Kontrollerat - Janne
