Debunking The Pre-Trib Rapture With Joel Richardson

Förord Janne: Jag blev faktiskt besviken när man måste lägga in uppenbara lögner för att försöka “vrida” mänskliga traditioner för att passa med Guds ord!

En ordagrann översättning till Svenska:

Varför har du tweetat så mycket om uppryckandet före vedermödan på sistone? Varför upptar det så mycket av dina tankar? Jag vet att du brinner för Kristi återkomst och allt det där, men varför är detta inte bara en sådan där fråga där vi kan vara överens om att vara oense? Du vet, du tror på en sak och jag på en annan, men i slutändan kommer Jesus tillbaka. Varför känns det här som en så stor sak för dig just nu?

Först och främst vill jag säga att jag alltid har undvikit det här ämnet just av den anledningen du nämnde. Jag vill inte prata om saker som är för splittrande eller kontroversiella. Men när det gäller Twitter så använder jag det ofta som ett bollplank. Folk förstår inte alltid min strategi där. Ibland kastar jag ut saker bara för att se hur det tas emot av den genomsnittliga personen i kyrkbänken. Det är lika viktigt för mig som vad som står i teologiska böcker. Jag vill veta vad folk faktiskt tror på.

Under de senaste tio åren har vi sagt att vi befinner oss i en tid som liknar 1930 talet. De senaste tre åren med covid har varit väldigt desorienterande och har förvandlat många skeptiker till konspirationsteoretiker. Anledningen till att jag nu går efter det här så aggressivt är att när jag ser på varningarna i skriften, särskilt Jesu ord, så definieras de sista dagarna främst som en tid av enormt bedrägeri. I Matteus 24 vers 9 säger Jesus att många då ska falla av från tron. För mig är det ett av de mest skrämmande uttalandena i hela Bibeln. Att kärleken hos de flesta ska kallna.

När jag ser på den dogmatism som läran om uppryckandet före vedermödan ofta lärs ut med, så presenteras den oftast som en absolut sanning, nästan i nivå med trons grunder. Jag tror personligen att en stor del av Kristi kropp befinner sig i stor fara. Genom att ifrågasätta detta kommer jag att förlora vänner och samarbeten, men det är okej. Jag tror att vi kan vara den generation som faktiskt får se Jesus återvända. Om det är så, då är detta inte bara teoretiskt nörderi.

Om vi som kyrka kliver in i den sista tiden och Antikrist träder fram, så kommer en enorm del av de kristna inte bara bli besvikna, de kommer bli djupt desillusionerade. De kommer tappa förtroendet för sina lärare och riskera att lida skeppsbrott i sin tro. Det finns en kognitiv dissonans här som påminner om sekteristiska miljöer. Man vägrar se vad texten faktiskt säger. Det ser jag som ett legitimt demoniskt fäste i kyrkan. Det är en modern och obiblisk lära som saknar stöd i skriften.

Joel, låt mig flika in där. Jag är ingen expert på eskatologi, men jag håller med om att det verkar vara en ny tolkning som inte har funnits historiskt i kyrkan. Men ser du detta som en frälsningsfråga? Du exkommunicerar väl inte folk som tror annorlunda eller säger att de inte är kristna? Är det snarare en fråga som påverkar människors uthållighet när förföljelsen ökar?

Jag uppskattar att du speglar det jag säger. Det här är absolut inget jag skulle bryta gemenskapen med någon över. De som tror på detta är mina bröder och systrar. Men läran har potential att göra enorm skada. Det är en av de dummaste sakerna man kan splittras över, även om jag själv har blivit portad från olika sammanhang för att jag inte tror på det. Min inställning är historisk premillennialism. Jag tror att vi rycks upp när Jesus kommer tillbaka. Om jag har fel och det sker ett uppryckande före vedermödan, då blir jag bara positivt överraskad. Men om de som lär ut att vi slipper vedermödan har fel, då står vi inför en pastoral katastrof.

Du nämnde ett tydligt bibliskt fall för din sak. Var skulle du börja det argumentet?

Bibliskt sett skulle jag börja med att säga att varje vers som refererar till uppryckandet placerar det efter vedermödan. I Matteus 24 vers 29 säger Jesus att omedelbart efter de dagarnas nöd ska solen förmörkas och sedan ska man se Människosonen komma på himlens moln. Han sänder ut sina änglar för att samla de utvalda. Våra bröder som tror på uppryckande före vedermödan säger att detta bara gäller Israel och judarna, inte kyrkan. Menar de allvarligt att Jesus i sitt stora tal om den sista tiden inte ens nämner kyrkans hopp? Det är en märklig uppdelning av Nya testamentet som påminner om hur Jehovas vittnen kategoriserar olika delar av Bibeln för olika grupper. Det berövar kristna viktiga varningar och löften.

Jag kan höra mina vänner som tror på uppryckande före vedermödan invända här. De pekar ofta på stycket om att ingen vet dagen eller timmen, och att det ska vara som på Noas tid där folk åt och drack och gifte sig. De menar att det låter som en tid av lugn, vilket skiljer sig från den katastrofala vedermödan. De menar att en del av Matteus 24 handlar om uppryckandet och en annan del om vedermödan. Vad svarar du på det?

Skeptiker gör ofta så med evangelierna, de pekar på skillnader i beskrivningar och menar att de motsäger varandra. Men det är bara dålig logik. Jesus säger tidigt i kapitel 24 att ni ska utlämnas till lidande och bli dödade och hatade för mitt namns skull. De som tror på uppryckande före vedermödan säger återigen att detta inte gäller oss. Men Jesus talar till sina lärjungar. Jag tar emot den varningen som en lärjunge. Att folk fortsätter gifta sig och leva sina liv är bara mänskligt. Även under bombningar i krig försöker folk köra till jobbet och upprätthålla normalitet. Idén om att allt bara är ett Mad Max liknande landskap där ingen kan leva ett vanligt liv tar inte hänsyn till hela bilden av hur mänskligheten fungerar även i kriser.

Är det din uppfattning att uttrycket att bli bortryckt i det här sammanhanget, där en blir lämnad och en blir tagen, är samma sak som på Noas tid? Alltså att de sveptes bort i dom? Att den som blir tagen inte är någon som rycks upp till himlen, utan snarare någon som drabbas av vedermödan på ett sätt som gör att de dör? Ja, det här är en sak som diskuteras flitigt. Jag ska vara ärlig och säga att jag tycker att båda sidor har bra argument där. Vissa menar att de som blir tagna är de som blir frälsta, medan andra menar att de tas bort i dom. Jag har faktiskt ingen jättestark åsikt i just den detaljen.

Okej, men ett av de vanligaste argumenten från dispensationalister är att de hänvisar till den judiska bröllopsritualen och kopplar den till Johannes 14. Kan du förklara det argumentet och hur du ser på det? Låt oss börja med Johannes 14, vers ett till tre. Det är en av de vanligaste texterna som citeras. Jesus säger att han går bort för att bereda plats åt oss i sin faders hus, där det finns många boningar. Han säger att han ska komma tillbaka och ta oss till sig, så att vi får vara där han är. För en kristen som inte är bekant med bibelns språk låter det logiskt att han menar att vi ska till himlen.

Men i bibeln syftar faders hus eller Guds hus på templet. I Matteus 19 säger Jesus till sina lärjungar att när Människosonen sätter sig på sin härlighets tron, då ska de sitta på tolv troner och döma Israels tolv stammar. Han pratar om när han kommer tillbaka till jorden och återupprättar Davids tron.

I Johannes 14 betyder ordet för boningar snarare rum eller platser. Varje jude under det första århundradet som hörde uttrycket min faders hus tänkte på templet. När Jesus säger att han ska ta oss till sig så att vi får vara där han är, så måste vi fråga oss var han kommer att vara när han återvänder. Bibeln säger att han kommer att vara på jorden, i Sion, den stad han har utvalt. Han går bort till himlen för att besegla det nya förbundet med sitt blod, men han kommer tillbaka på samma sätt som han for upp. Han kommer inte ner, tar en grupp människor och vänder direkt tillbaka upp till himlen som en bumerang. Bibeln säger att vi möter honom i rymden för att sedan eskortera honom när han stiger ner till jorden. Bibeln lär inte ut en himmelsk slutdestination för troende, utan en återlöst skapelse här.

När det gäller judiska bröllopsritualer så beror det på att de som tror på uppryckande före vedermödan inte har en enda tydlig vers i Bibeln som stödjer deras position. Därför måste de leta efter typer och skuggor, som Noa eller Enok, eller titta utanför Bibeln på bröllopstraditioner. Problemet är att de ofta hittar på delar av dessa ritualer som inte ens existerar i historiska källor. De skapar traditioner för att bekräfta sin lära. Man ska aldrig grunda en doktrin på utombibliska källor. Vissa lärare hittar helt enkelt på saker ur tomma intet.

Joel, kan du ge mig några källor på det? Jag växte upp i pingströrelsen där man verkligen betonade detta med högtiderna och bröllopsanalogin som ett bevis för att vi ska bli uppryckta innan det blir svårt. Du säger alltså att det finns en historisk bakgrund som folk hittar på och tvingar på texten? Vem är det som sprider detta just nu? Det fanns till exempel en populär film som hette Before the Wrath, som påstods vara den mest sedda kristna filmen 2020. I den intervjuas kända namn som Jack Hibbs och Amir Tsarfati. Filmens huvudtes är att nyckeln till att förstå den sista tiden är att förstå att galileiska bröllopsritualer var helt unika. De påstår att antropologiska upptäckter nyligen har skakat om hela den teologiska världen.

Jag har gjort massor av research på detta och kontaktat personerna bakom filmen. Det finns inget stöd hos auktoritativa källor för att galileiska bröllop skilde sig markant från andra judiska bröllop. I filmen påstår de att brudgummen aldrig fick veta när dagen var inne, utan att bara fadern visste och plötsligt sa nu är det dags. Det låter ju som att det bekräftar att ingen vet dagen eller timmen, men det finns absolut noll bevis för att det faktiskt gick till så. Det är påhittat. Jag har frågat pastor Jay McCarl, som filmen bygger på, var han har hittat detta. Han slingrar sig och vägrar ge en källhänvisning. Han säger att det finns i många källor, men kan inte nämna en enda. Jag har gett dem chansen att förklara sig, men min slutsats är att filmen är ett bedrägeri som matas till de kristna.

Joel skickade faktiskt sina mejlväxlingar till oss i förväg, så både Josh och jag har läst dem. Jag tyckte att du var väldigt respektfull och gav dem många chanser att rädda ansiktet, men de hade inga svar. Det verkade som att de till och med ljög om hans titel. I filmen kallas han antropolog, men i mejlen erkänner han att han inte är det? Ja, i filmen kallas han expert på Mellanösterns antropologi. När jag frågade om hans utbildning erkände han att han inte har någon alls inom det området. Han leder turistresor till Israel och det är hans meriter. Skaparen av filmen kallade honom medvetet för antropolog för att ge honom mer auktoritet trots att han visste att det inte var sant. Det är oärligt.

Jag måste fråga dig om uppståndelsen. Det är en av de saker jag har svårt att få ihop med teorin om uppryckande före vedermödan. Det verkar som att vi förvandlas på ett ögonblick när Kristus visar sig. Men i den andra vyn verkar det som att folk rycks upp till himlen och väntar där. När får de sina nya kroppar? Kan du förklara tidslinjen och varför den inte stämmer?

Gamla testamentet lär ut två tydliga saker. För det första att Gud själv en dag ska komma ner från himlen för att rädda sitt folk, döma sina fiender och belöna de rättfärdiga. För det andra att de rättfärdiga en dag ska uppstå ur jorden. När Paulus skriver om detta svarar han på frågan om vad som händer med dem som fortfarande lever när Jesus kommer. Han förklarar att vi ska förvandlas på ett ögonblick. Uppryckandet är bara förklaringen på hur de levande ska förenas med de döda som kommer med Jesus.

De som tror på ett uppryckande före vedermödan säger att Jesus kommer ner i molnen, vi rycks upp till honom, de döda uppstår, och sedan åker vi alla till himlen i sju år för att fira bröllopsmåltid medan jorden går igenom vedermödan och Guds vrede. Först därefter kommer vi tillbaka för att ärva riket. Men bibeln säger att uppståndelsen sker på den sista dagen, inte sju år före den sista dagen. Det finns bara en återkomst, inte två.

Det är alltså tidsramen för dem som tror på ett uppryckande före vedermödan. De har nästan ett decennium där vi befinner oss i himlen. Men det finns faktiskt inga referenser i Uppenbarelseboken till att vi är i himlen, förutom martyrerna vars själar är där. Det finns ingen hänvisning till en stor mängd uppryckta och förvandlade människor i himlen. Det är helt enkelt ett missförstånd.

När du pratade, Joel, kom jag att tänka på något jag sparat. Det är från doktor Craig Bloomberg som företräder en historisk premillennialistisk syn, precis som du. Han talar om syftet med uppryckandet och ordet för att möta herren på grekiska, apantesis. Han förklarar att ordet användes när en välkomstkommitté lämnade en stad för att möta en ärad gäst eller en segrande militär ledare på vägen, för att sedan eskortera personen tillbaka till staden. Denna bild kräver nästan att uppryckandet handlar om att troende lyfts upp från jorden för att möta den nedstigande herren och sedan eskortera honom tillbaka till jorden i triumf. Det är bara logiskt i en kontext där uppryckandet sker efter vedermödan.

Jag brukar försöka vara neutral, men nu får det bära eller brista: jag tror inte heller på ett uppryckande före vedermödan. Ofta får jag höra från andra sidan att det verkar märkligt med en slags jojo rörelse, att vi åker upp och sen direkt ner igen. Men poängen med ordet apantesis är ju att vi möter honom för att ge honom en segerparad. Om någon förtjänar en segerparad så är det Jesus. Har du hört det argumentet förut, Joel?

Ja, mönstret etablerades redan vid hans första intåg i Jerusalem. Folk gick ut ur staden för att möta honom, ropade Hosianna och eskorterade honom in i staden. Det var en apantesis. Det är exakt det ordet Paulus använder om uppryckandet. När det gäller jojo argumentet så kan man ju lite skämtsamt säga att vi bor på ett klot. Om vi bara skulle åka direkt till honom utan att åka upp i luften, skulle vi behöva åka rakt igenom jorden. Att möta honom i luften och sen komma ner tillsammans är faktiskt mycket mer logiskt än vad de vill ge oss erkännande för.

Josh, jag gillar verserna du tar upp. Joel, du nämnde vad Jesus sa i Matteus 24, att han sänder sina änglar direkt efter vedermödan. Men säger Paulus något lika tydligt? Finns det texter hos Paulus som uttryckligen säger att Antikrist först måste avslöjas och att det blir en vedermöda innan Kristus kommer tillbaka för att besegra de onda? Ja, Paulus speglar Jesu undervisning väldigt tydligt. Se på andra Thessalonikerbrevet kapitel 1. Där talar Paulus om att Gud ska ge lindring åt dem som förföljs. När ska denna lindring ske? Han säger att det sker när herren Jesus uppenbaras från himlen med sina mäktiga änglar i flammande eld för att utkräva hämnd på dem som inte känner Gud. Från ett före vedermödan perspektiv säger man att det finns två återkomster, en osynlig och en senare i härlighet. Men Paulus säger att vår lindring från lidandet sker just när Jesus uppenbaras i eld med sina änglar, inte sju år tidigare. Det är glasklart.

Ett annat exempel är andra Thessalonikerbrevet kapitel 2. Paulus är väldigt tydlig där. Han kopplar samman herrens ankomst med vår samling hos honom. Han säger åt oss att inte låta oss luras av att herrens dag redan skulle vara här. Han förklarar att den dagen inte kommer förrän två saker har hänt först: avfallet och att laglöshetens människa, alltså Antikrist, har trätt fram. Antikrist måste alltså komma först, innan uppryckandet och herrens återkomst. Jag förstår ärligt talat inte hur man kan vrida en så tydlig text till något annat.

Det vanliga svaret från de som tror på uppryckande före vedermödan är att ordet för avfall, apostasia, på grekiska kan betyda ett avlägsnande eller ett borttagande, och att det skulle syfta på att kyrkan rycks bort. Känner du till det argumentet? Ja, de hävdar att det betyder ett positivt borttagande snarare än ett negativt avfall. Men det har gjorts mängder av studier på ordet apostasia i grekisk litteratur från den tiden. Till och med lärare som själva tror på uppryckande före vedermödan har efter noggranna studier kommit fram till att det inte finns någon möjlighet att det syftar på uppryckandet. Det syftar tydligt på ett negativt avfall, antingen från militären eller från tron.

Detta är ytterligare ett exempel på hur man försöker tvinga en text att betyda motsatsen till vad den säger för att slippa bibelns varningar. Hur definieras falska profeter i Gamla testamentet? Det är de som säger att allt är lugnt, att vi är Guds folk och att domen aldrig ska drabba oss. De förkunnar fred när det inte finns någon fred. När jag ser på många lärare idag så fungerar de på ett liknande sätt pastoralt. De säger till folk att de inte behöver bry sig om varningarna eftersom de inte gäller dem. Det är något som måste tas på största allvar.

Joel, jag vill förstå vad du tror är deras motiv. Du pratar om att förvränga och vrida på ord, och det låter nästan som att du menar att det är illvilligt. De flesta jag känner som tror på detta är inga elaka människor. Tror du att de gör det medvetet eller handlar det mer om att de är fångade i en tradition som de inte kan se förbi? De ser ju alla andra positioner som liberala eller som ett avsteg från bibeltrohet. Du tror väl ändå inte att de är som de giriga profeterna på Jeremias tid?

Absolut inte. Jag försöker inte på något sätt attackera deras motiv. Som jag sa är många av dem mina vänner. Det jag pratar om är vad de faktiskt gör i praktiken. De är en del av en kultur där alla deras lärare på seminariet och alla deras favoritpastorer har lärt ut samma sak.

De här personerna försvarar helt enkelt sitt lag. Som du sa så tror de att alla som inte håller med dem är liberaler. Vi skapar bubblor och pratar inte tillräckligt med dem som har en annan åsikt. De tror att de försvarar tron mot förfall, eller så försvarar de sitt samfund. Men i praktiken fungerar de som forntidens falska profeter. Jag tror inte att de är pengahungriga i den meningen att de medvetet ljuger för pengar, men djupt inne vet många av dem att om de lärde ut något annat så skulle det påverka dem ekonomiskt. De skulle förlora sin plattform och sitt stöd.

Som förkyrklig ledare är jag väldigt introspektiv. Jag har alltid varit en arbetarklasskille och gick in i tjänsten med tvekan. Jag är smärtsamt medveten om att hårt arbetande människor skickar sina surt förvärvade pengar till mig. Jag tar det på stort allvar. Ibland tänker jag: om jag säger det här, kommer jag förlora stöd? Då måste jag rannsaka mitt hjärta. Säger jag detta för att jag bryr mig om flocken eller för att jag bryr mig om mitt rykte? Jag tror inte att predikanter gör den rannsakningen tillräckligt ofta i vår tid av likes och följare. Det är en farlig och bedräglig tid.

Jag säger inte att någon har onda avsikter, men det finns en kultur. Om du inte är för ett uppryckande före vedermödan i vissa sammanhang, som inom Pingströrelsen eller Calvary Chapel, blir du ofta utfryst. Det finns en enorm gruppress att inte erkänna vad skrifterna faktiskt säger. Det är därför man ser de här desperata försöken att få ordet apostasia att betyda uppryckande, vilket får texten att säga exakt motsatsen till vad den faktiskt säger.

Jag har så många frågor till, men jag ska försöka vara smart och baka in två frågor i en. Låt oss gå till Uppenbarelseboken. Två av de tyngsta argumenten för uppryckande före vedermödan är dels Uppenbarelseboken 3:10, där det står att de ska bevaras från prövningens stund, och dels att ordet kyrka inte nämns efter kapitel 4. John ser en dörr öppnas i himlen och blir uppryckt, vilket ses som en symbol för kyrkans uppryckande. Sen ser vi bara katastrofer på jorden medan kyrkan äter bröllopsmåltid med Jesus. Vad svarar du på det?

Låt oss börja med Uppenbarelseboken 3:10. Detta är ett uttalande till församlingen i Filadelfia under det första århundradet. Herren säger att eftersom de har bevarat hans ord om uthållighet, ska han bevara dem från prövningens stund. För det första: om detta handlar om uppryckandet så handlar det om ett partiellt sådant, baserat på hur man beter sig, inte bara på tro. Det är inte vad de lär ut. För det andra: ingen i Filadelfia blev uppryckt på det sättet under det första århundradet. För det tredje: när Jesus pratar om att bevara i Johannes 14, så säger han uttryckligen till Fadern: Jag ber inte att du ska ta dem ut ur världen, utan att du ska bevara dem från den onde. Han använder exakt samma uttryck. Att bevara handlar om beskydd mitt i prövningen, inte evakuering.

Argumentet att ordet kyrka inte nämns efter kapitel 4 är, ursäkta språket, ganska dumt. Ordet kyrka används flitigt i kapitel 2 och 3 eftersom det är sju brev till sju specifika kyrkor. Efter det talas det om de heliga, Guds folk, martyrerna och de som håller fast vid Jesu vittnesbörd. Det är kyrkan! De kallar dem för vedermödans heliga och säger att de blev frälsta efteråt, men det underminerar deras eget argument att vedermödan bara är till för Israel. Det är ett logiskt hål som de inte kan svara på.

Joel, vi börjar närma oss slutet. Vad skulle din innerliga vädjan vara till dem som vuxit upp med den här läran? Min vädjan är: snälla, överväg möjligheten att du kan ha fel och var förberedd på att möta den stora vedermödan och Antikrist. Det finns alltid en visdom i att vara förberedd. Om du vill läsa en bra bok om detta, läs Not Afraid of the Antichrist av Michael Brown och Craig Keener. Vi lever i en tid då många redan lämnar tron. När vi möter riktiga prövningar kommer det att öka exponentiellt. Rannsaka er själva för att se om ni är i tron. Det är en praktisk, pastoral fråga.

Jag håller med Joel. Vi behöver visa varandra nåd, även om vi är passionerade i vår övertygelse. Jag tror att synsättet att uppryckandet sker efter vedermödan är det korrekta, men vi fortsätter kalla varandra bröder och systrar. Det är en del av vår anda här på Remnant Radio.

Sammanfattningsvis: vi måste vara redo. Jesus lovade att vi skulle lida för hans skull. I västvärlden har vi haft en unik period av frihet från förföljelse, men det är inte det normala för den historiska kyrkan. Oavsett vad du tror om uppryckandet, låt inte en eskapistisk mentalitet råna dig på din tro när förföljelsen kommer. Var villig i ditt hjärta att utstå lidande för evangeliets skull. Jag vill bara tillägga att man kan vara passionerad och ha en stark åsikt samtidigt som man har respekt för andra. Jag gillar inte skämtet om pan-millennialism, att allt löser sig till slut. Vi bör söka klarhet. Man kan vädja till folk att byta sida med kärlek och respekt. Tack för att ni tittade på detta avsnitt av Remnant Radio. Om ni vill stödja kanalen finns länkar i beskrivningen. Glöm inte att prenumerera och gilla videon. Vi ses nästa gång!

Kontrollerat: Janne